19 juli, 2006
Fortfarande annorlunda
De förklädda komplimangerna regnar visst in för tillfället (eller som sagt, jag väljer att se på dem så)...
- Du var annorlunda, på ett postivit sätt!
...fick jag idag.
Kunde inte låta blir att skratta. Kommentaren fick jag av en av de snällaste människorna som finns så jag vet att det inte låg något elakt i det. Vi pratade för övrigt om hur man förändrats sen gymnasiet, då vi egentligen senast umgicks. Jag sa precis innan att jag var glad att jag förändrats sen dess och inte är samma person som då. Med "annorlunda" menade hon, förtydligade hon efter min reaktion, att jag lyssnade på annorlunda musik och gillade att åka på festivaler och sånt. Kunde verkligen inte att annan än att skratta och faktiskt ta det som en komplimang. ¶ 22:56
- Du var annorlunda, på ett postivit sätt!
...fick jag idag.
Kunde inte låta blir att skratta. Kommentaren fick jag av en av de snällaste människorna som finns så jag vet att det inte låg något elakt i det. Vi pratade för övrigt om hur man förändrats sen gymnasiet, då vi egentligen senast umgicks. Jag sa precis innan att jag var glad att jag förändrats sen dess och inte är samma person som då. Med "annorlunda" menade hon, förtydligade hon efter min reaktion, att jag lyssnade på annorlunda musik och gillade att åka på festivaler och sånt. Kunde verkligen inte att annan än att skratta och faktiskt ta det som en komplimang. ¶ 22:56
